Slit och släng

Slit och släng-utställningen utforskar avfallsfrågan i Europa ur ett historiskt perspektiv. Den är uppdelad i fyra delar: Sa du skräp?, Från värdefullt till värdelöst (1800–1945), Slit och släng-Europa (1945 – i dag), Att leva med (utan) sopor.

På Slit och slängs onlineplattform tas frågan om avfall upp ur ett transnationellt och tvärvetenskapligt perspektiv. Tittarna kan söka bland och upptäcka en mängd audiovisuellt och skriftligt material som de kan dela med sig av – kuratorer är tio europeiska museer.

Innehållet och aktiviteterna i Slit och släng-projektet bygger på ett samlat bidrag från flera olika grupper, bland annat från personer som arbetar direkt med insamling, återvinning, återanvändning och minskning av avfall i Bryssel.

I Slit och släng står besökarna i centrum och de erbjuds workshoppar för skolklasser, interaktiva aktiviteter och ett spännande evenemangsprogram.

I denna publikation uttalar sig de som ligger bakom projektet: kuratorer och museipedagoger, utställningens formgivare samt lokala avfallsexperter. Forskare beskriver hur de ser på avfall i en historisk, arkeologisk, sociologisk, antropologisk och konstnärlig kontext.

Avfall är föränderligt och kan överraska. Varför kastar vi saker? Sopor är värdefulla eftersom de vittnar om vår historia och speglar samhället och oss själva.

Arkeologer grävde fram denna till synes helt vanliga flaska vid en lägerplats nära Valle de los Caídos i Spanien. Den innehöll ”Glefina”, en sirap som användes för att bekämpa undernäring. Man tror att flaskan tillhörde de arbetare som byggde monumentet till diktatorn Francisco Francos ära. Flaskan är ett bevis på de svåra förhållanden som arbetarna och deras familjer levde under, något som man inte har hört mycket om förut.

På 1800-talet var det vanligt att man försörjde sig på att leta efter saker av värde bland soporna. Till och med barn kunde bli ”skrothandlare”. De samlade på textilier och på annat som de kunde sälja. Det var ett riskabelt arbete eftersom skrothandlarna kom i kontakt med orena föremål som utgjorde en allvarlig hälsorisk.

1800-talet präglades av en enorm industriell förändring. Trots det återanvändes och omvandlades nästan allting. Till och med avföring sågs som en värdefull resurs. Detta ”torrdass” tillverkades som ett alternativ till den alltmer populära vattenklosetten (WC:n). Efter användning täckte man för avföringen i hinken med jord eller aska. Syftet var att spara vatten, undvika förorening av floderna och använda människors avföring som gödselmedel i jordbruket.

Nya produktionsprocesser, en större mängd avfall och en hygienrörelse som uppstod i slutet av århundradet fick samhället att börja se på sopor som något smutsigt som man borde göra sig av med.

Sopor kan vara farliga

Vid sekelskiftet ändrades attityden till avfall. Sopor betraktades nu som något smutsigt och skadligt snarare än som en användbar resurs. Avfallshantering blev en viktig kommunal angelägenhet på 1900-talet.

Nya ändamål i svåra tider

Den gamla traditionen att återanvända och omvandla saker fick dock en renässans, t.ex. under krigsåren då det rådde brist på mycket. Detta kunde resultera i ovanliga uppfinningar. En tysk soldat lämnade efter sig denna hjälm under andra världskriget. Italienska bybor tog hand om den, svetsade dit ett handtag och förvandlade hjälmen till en sängvärmare – en lyxvara i svåra tider.

Massproduktionen gjorde att varor blev billigare, lättare att få tag på och därför lättare att slänga. Avfall blev ett globalt problem.

Har du någonsin undrat varför saker och ting inte håller så länge som de brukade? Vissa saker kan gå sönder fortare än man hade trott för att tillverkaren har sett till att de ska göra det. Frågan om begreppet ”planerat åldrande” verkligen existerar har diskuterats länge.

Plast har blivit ett av vår tids största miljöproblem. Detta hängande konstverk visar olika sorters plast som samlats upp utanför kusten till ett naturreservat i Yorkshire. Allt detta skräp i havet – leksaker, läkemedel och sugrör – är en logisk konsekvens av en slit-och-släng-mentalitet.

De sopor som genereras i Europa måste ta vägen någonstans. Oftast hamnar de på södra halvklotet. Konstnären Takadiwa sätter ihop kasserade datortangentbord och översta delen av PET-flaskor för att skapa Zimbabwes flagga. Konstverket kritiserar den kapitalistiska världens avfallshantering.

Hur kan vi som individer och som samhälle motverka den ständiga ackumuleringen av avfall?

Tidigare gick mycket i arv från generation till generation. Att reparera var viktigt. Saker och ting skulle användas så länge det bara gick – tills det inte längre gick att laga hålen, täta sprickorna eller reparera maskinerna.

Avfallshantering handlar inte bara om att göra sig av med det. En lösning för att stoppa den ständiga ackumuleringen av avfall kan vara att återanvända saker. Om trumman i en gammal tvättmaskin kan återanvändas som grill så kan allt återanvändas – du måste bara vara kreativ.

Avfall vittnar om vårt avtryck på jorden.

Även när sopor slängs formar de vår miljö. Ibland lite, ibland mycket. Denna anläggning för radioaktivt avfall i Spanien visar hur viktigt det verkligen är att vårt samhälle uppmärksammar avfall om man vill att det ska hanteras på rätt sätt.

Tillsammans med 52 personer och sex organisationer i Bryssel arbetade vi oss igenom ämnet avfall.

Möt några av de kvinnor och män som håller staden ren. Det är kommunala renhållningsarbetare som delade med sig av sin kunskap och sina minnen.

Lär av de kvinnor och män som reparerar eller hittar en ny användning för saker som annars skulle kastas bort. De arbetar frivilligt eller har det som yrke, och genom att dela med sig av sina erfarenheter hjälper de oss att se på föremål och material ur ett annat perspektiv – eller till och med att hitta nya användningsområden.

Låt dig inspireras av de kvinnor och män som minskar allt avfall som de genererar, ibland till noll. Det är helt vanliga människor som vill bidra personligen till att minska den totala avfallsgenereringen.

Vilka är de? Läs några av deras berättelser eller ta reda på mer om de föremål som de fick oss att upptäcka:

– på den tillfälliga utställningen där föremål visas, åtföljda av citat samt vittnesmål i form av ljud- och videoinspelningar.

– i en artikel som illustreras med en mosaik av deras porträtt.

– i de ”biografier” om föremål som publicerats på www.throwaway-project.eu och i publikationen.

Du kan också komma och träffa några av dem på de evenemang som anordnas på Europeiska historiens hus!

Över 60 digitaliserade föremål förmedlar en berättelse med foton och texter som ska få läsare att reflektera över allt runt omkring dem. Är föremålen engångsartiklar och värdelösa? Är de tidsbestämda eller kan de återanvändas? Är det skräp eller en tillgång? Kreativitet, vardagsliv och miljö är bara några av de ämnen som användarna kan välja bland på plattformen.

Lär dig mer om lokala förhållanden och samhällen när det gäller avfall i de korta videor som filmats i museernas omgivningar eller lokaler. Det spännande innehållet kommer från hela Europa, erbjuder värdefull kunskap och ökar medvetenheten om avfallets inverkan på vår omgivning och ger samtidigt en mångskiftande bild av betydelsen av sopor i dag.

Med utgångspunkt i definitioner av vad som är sopor – utformade av personer som är experter på avfallshantering och avfallsminskning – får denna frågesport deltagarna att reflektera över sina egna åsikter och vanor.

På onlineplattformen finns blogginlägg, fotoreportage, direktsända evenemang och poddsändningar om alla olika aktiviteter kring avfallsfrågan som äger rum i samband med projektet. Du får möjlighet att samarbeta med andra européer och öka kunskapen kring avfall.

Museer från olika delar av Europa, och experter med olika bakgrund, har tillsammans skapat innehållet, vilket inneburit ett tillfälle att diskutera frågan om avfall ur olika vetenskapliga perspektiv. Se vilka de är och var de befinner sig.

Besökarna uppmuntras att ta aktiv del i utställningen genom interaktiva upplevelser och via onlineplattformen. Ett varierat program bidrar till ett meningsfullt utbyte med besökarna samtidigt som det gör innehållet mer tillgängligt och utnyttjar människors behov av att få svar på frågor om den värld vi lever i.

I programmet ingår guidade turer, workshoppar för skolklasser samt underhållande och forskningsbaserade evenemang kring avfallsfrågan. Det är en plats där besökare både i Bryssel och runtom i Europa kan välja den lärandeform som passar dem bäst samtidigt som de ges möjlighet att ifrågasätta och i slutändan påverka samhället genom kritiskt tänkande och väl underbyggda åtgärder.

Avfall är avslöjande. Avfall syns inte. Avfall finns överallt. Vilka är det som i dagens och gårdagens Europa har höjt sina röster för att få människor att ändra sitt beteende när det gäller avfall? Vad är det som har fått dem att vilja skapa opinion kring sopor? Under denna workshop kommer eleverna att kunna upptäcka och diskutera de stora förändringar som har skett i européernas sätt att hantera sopor, från den industriella revolutionen fram till våra dagar.

Vad behövs för att rädda oss från avfallskrisen? Banbrytande vetenskapliga lösningar, en lagstiftning som tillämpas, gräsrotsrörelser mot konsumtionssamhället eller personlig aktivism på nätet? Kanske en kombination av allt det? Vi vill veta vad du tycker. I slutet av utställningen kommer du som besökare att kunna yttra dig i denna fråga i förhållande till de 4 R:en: Reuse, Repair, Recycle and Reduce (återanvänd, reparera, återvinn och minska).