Museer utforskar sopornas historia i Europa
Varför skulle museer prata om sopor? Ett ämne som per definition är marginaliserat eftersom det handlar om något som vi gör oss av med och inte vill se mer – men som i vår tid har blivit centralt. Som platser för kunskap, reflektion och debatt som knyter samman föremål och historier från olika tidsepoker har museer en unik möjlighet att gå på djupet med ett sådant ämne.
Sedan 2021 deltar Europeiska historiens hus i ett museiöverskridande projekt som utforskar avfall i Europa ur ett historiskt perspektiv och lyfter fram dess betydelse som markör för samhällsförändring. Utöver att förbereda en tillfällig utställning på det här temat har historiehuset gått samman med elva museer i tio europeiska länder verksamma på lokal och nationell nivå inom naturhistoria, etnologi, konst och arkeologi. Tillsammans tittar vi på hur vi med våra samlingar, program och metoder kan ”prata skräp” på ett sätt som engagerar vår publik.
Tanken är att det här alleuropeiska partnerskapet ska mynna ut i en onlineplattform som ska dra igång i början av 2023 tillsammans med historiehusets tillfälliga utställning i Bryssel. Samtidigt kommer partnermuseerna också att ha ett gemensamt aktivitetsprogram för besökare på nätet och på plats i hela Europa.
Det blir en gräns- och ämnesöverskridande genomgång av avfall med följande teman och mål:
SAMLINGAR: Skapa kopplingar mellan föremål över lands- och ämnesgränser utifrån avfallets olika egenskaper och betydelser.
HISTORIER: Fokusera på människor genom att intervjua olika grupper runt om i Europa och ta reda på deras relation till avfall.
EKOSYSTEM: Utbyta kunskap och skapa medvetenhet om avfallets närvaro i och inflytande på våra omgivningar.
SKRÄPNÄTVERK: Knyta samman kunskaper och metoder inom avfallshantering som utvecklats inom olika språk, regioner, ämnesområden och folkgrupper.
AKTIVISTMUSEET: Sätta hållbarhet i centrum för museiarbetet genom att dela exempel på lyckade lösningar och utbyta resurser.
Partner
Österrikiska folklivs- och folkkonstmuseet (Wien, Österrike)
”Mitt i den österrikiska huvudstaden är vi ett öppet och vidsynt hus och en plattform för gårdagens och dagens kultur- och samhällsfrågor. Vi är intresserade av nytänkande diskurser och metoder inom miljörättvisa, social rättvisa och rättvisa mellan könen. Att tillämpa och diskutera sådana grepp på temat avfall och sopor på europeisk nivå är en mycket välkommen utmaning!”
Estlands nationalmuseum (Tartu, Estland)
”På vår permanenta utställning ’Möten’ och i våra tillfälliga projekt fokuserar vi även på dagens människa och miljö. Genom att välja historier från de baltiska länderna och placera dem här på Raadi, en gammal flygbas och nu Estlands helt nya Nationalmuseum i Tartu, talar vi också om stora processer och miljöhistoria.”
Museistiftelsen Ettore Guatelli (Ozzano Taro, Italien)
”Genom åren har Ettore Guatelli-museet ofta tagit upp frågor om ekologi, avfall och skräp. Våren 2022 erbjuder vi utställningen ’Avfall: människor, saker, platser’. Den går också i Ettores fotspår, då den tar upp teman som låg honom varmt om hjärtat redan då, men från ett nutida perspektiv.”
Museet för europeiska kulturer – Statliga museerna i Berlin (Tyskland)
”2019 utformade vi på MEK ett insamlingskoncept som bland annat identifierar fokusområden som kommer att ligga till grund för utvecklingen av MEK:s insamlings- och utställningsverksamhet under de kommande åren. Hållbarhet är ett av fokusområdena och knyter an till en viktig och aktuell samhällsfråga som handlar om vardagsrutiner som att spara och slänga saker och reparera, återvinna och återanvända.”
Museet för nutidshistoria i Celje (Slovenien)
”På vårt socialt engagerade och framtidstillvända museum utforskar vi relevanta frågor om konsekvenserna av vårt sätt att leva och försöker främja eller underlätta en positiv förändring.”
Museet för livet i Vallonien – Provinsen Liège (Belgien)
”Nästa utställning på vårt museum öppnar 2022 och handlar om sopor, mest i Vallonien men även i Belgien och Europa. Därför tycker vi det är spännande att vara med i det här europeiska projektet och dela erfarenheten med andra museer, inte minst Europeiska historiens hus.”
Rumäniens nationella bondemuseum (Bukarest, Rumänien)
”På Rumäniens nationella bondemuseum har vi organiserat etnologisk forskning och utställningar i viktiga och aktuella sociokulturella frågor, och vissa av dem har ett forskningsfokus nära kopplat till temat sopor.”
Naturhistoriska museet i Wien (Österrike)
”Naturhistoriska museet vill lämna ett betydande bidrag till en hållbar utveckling i Österrike, Europa och världen. Vi försöker nå vårt mål genom vår utmärkta ämnesspecifika, tvärvetenskapliga och deltagarbaserade forskning, genom att öppna upp våra samlingar för en bredare publik med hjälp av digital teknik, genom att använda innovativa, inkluderande och inspirerande metoder för att lära ut vetenskap och genom att bli ett helt koldioxidneutralt museum till 2030.”
Etnografiska nationalmuseet (Warszawa, Polen)
”Vi gick med i initiativet från Europeiska historiens hus eftersom vi såg kopplingar mellan våra projekt och utställningar och detta partnerskap om avfallets historia. Det här projektet är ett utmärkt tillfälle för vårt interna gröna team, ett initiativ helt inriktat på hållbarhet, att mana till reflektion kring skräp och en möjlighet för hela institutionen att omdefiniera våra olika samlingar. Det är ett nöje att dela vår erfarenhet och kunskap med museer över hela Europa.”